Hudens uppbyggnad och funktioner

Huden är kroppens största organ och väger på en vuxen ungefär 3 kg och har en yta på 2 kvadratmeter. Vår hud har flera viktiga funktioner. Den fungerar bland annat som en barriär och skyddar vår kropp mot yttre påverkan som exempelvis kemikalier och tryck. Men huden hjälper oss också att känna och kan sända ut signaler om hur vi mår till omgivningen, genom att exempelvis rodna. Här förklarar vi mer ingående hur huden är uppbyggd och hur den fungerar.

Även om huden verkar tunn så består den av flera lager:

1. Överhuden (epidermis)

2. Läderhuden (dermis)

3. Underhuden (subcutis)

Överhuden (epidermis)

Överhuden består av hornlagret (stratum corneum) och basalmembranet. Hudcellerna formas i basalmembranet och vandrar därifrån upp till hornlagret och hudens yta. På vägen upp till ytan fyller hudcellerna på med proteinfylld keratin. Hudcellerna hårdnar sedan och dör och det är dessa döda celler som bildar den hudyta som vi kan se.

Vandringen från ny cell i basalmembranet till död cell i hornlagret tar 4-6 veckor. Efter det nöts de döda cellerna långsamt bort och faller av som torra hudflagor och nya hudceller tar deras plats.

De döda hudcellerna hålls ihop av hudens eget fett (lipider) vilket gör huden så tätt sammansatt att den kan skydda oss mot slitage och bakterier. Det är de undre hudlagren som förser överhuden med fukt för att hålla den mjuk och smidig.

Visste du?

Att huden är som tjockast på handflator och fotsulor och tunnast på ögonlocken.

Läderhuden (dermis)

Läderhuden består av bindväv och fibrer av proteinerna kollagen och elastin. Det gör läderhuden både stark och elastisk. Tänk bara på hur mycket huden kan tänja och dra ihop sig vid en graviditet. Med åldern minskar antalet elastiska fibrer och huden kan därför bli slapp och rynkig. Om man solar mycket förstörs också de elastiska fibrerna och huden åldras snabbare.

Tips!

Välj bort socker och snabba kolhydrater eftersom dessa får mängden kollagen i huden att minska.

Kollagen är ett protein som ger huden fasthet och spänst. De proteiner som finns i sojabönor, kalkon, kyckling, tonfisk, lax och linser hjälper huden att reparera sig och bilda kollagen. I läderhuden finns även svettkörtlar, talgkörtlar, blodkärl, känselkroppar och hårsäckar. Det är härifrån som impulser på exempelvis smärta och beröring leds vidare via nerver till hjärnan.

Visste du?

Att elastin är ett elastsiskt protein som hjälper vävnaden i kroppen att återfå sin form. Elastinet ser till så att huden återgår till sin normala position efter den har blivit nypt.

Underhuden (subcutis)

Läderhuden övergår i underhuden som består av en speciell typ av bindväv som innehåller fettceller. Fettvävnaden fungerar som en energidepå och är både värmeisolerande och stötdämpande. Hur mycket fett vår underhud består av beror på genetiska faktorer. Underhuden kan vara två centimeter hos en smal person och upp till tio centimeter på en tjock person.

Vad huden gör:

Skyddar kroppen

Huden agerar som en barriär. Dess yta som är ganska sur (pH-värde 4,5 -5,5) gör huden till en ogästvänlig plats för bakterier och kemikalier och hjälper även till att skydda oss mot tryck och slitage.

Reglerar kroppstemperaturen

Om vi utsätts för kyla drar hudens små blodkärl ihop sig så att mindre mängd blod cirkulerar genom huden. Då lämnar mindre värme huden och den blir blek. När det är varmt så expanderar istället blodkärlen, mer blod cirkulerar och huden blir rödare. Kroppen svalnar allteftersom värmen lämnar kroppen och när vi svettas sänks temperaturen ytterligare.

Håller kroppen återfuktad

Hornlagret utgör en barriär av döda hudceller som håller inne hudens fukt och gör den smidig. När hudbarriären förstörs av exempelvis tvål och vatten förlorar huden fukt och blir torr och fjällande. Det kan också öka risken för eksem.

Tips!

Varje gång du duschar eller badar torkar huden ut. Det undviker du genom att använda en mild dusch- och badolja istället för vanlig duschtvål. Decubal shower & bath oil återfuktar huden samtidigt som den rengör skonsamt.

Reglerar vätskebalansen

Att svettas är viktigt för att reglera saltmängden i kroppen. Hur mycket man svettas påverkas av ålder, temperatur och fysisk aktivitet. Vanligtvis svettas man ½ liter om dagen.

Hjälper oss att känna

Något av det första vi upplever som nyfödda barn är kontakten med omgivningen i form av syn, lukt, smak och kanske framförallt beröring. Nervändar i huden meddelar hjärnan om tryck, smärta, värme och kyla. Känseln kan ibland varna inför fara och andra gånger utlösa
lyckokänslor vid behaglig beröring.

Ger oss D-vitamin

När huden påverkas av solens UVB-strålar omvandlas kolesterol i huden till D-vitamin. D-vitaminen är viktig för regleringen av kalciumnivåerna i blodet men har även visat sig ha positiv verkan på humöret. Vissa forskare har även sett ett samband mellan D-vitaminbrist och immunologiska sjukdomar som MS och Parkinsons sjukdom.

Kommunicerar

Din huds färg och doft avslöjar hur du mår. Kalla och svettiga händer kan avslöja nervositet, och rodnad på kinderna kan tyda på stress eller spänning. Huden har på så sätt ett eget språk som ibland kan ge mer information än vi skulle vilja.

Visade produkter

Du har inte visat några produkter ännu.